Svenskarnas parti besökte Fotevikens vikingamarknad

Söndagen den fjärde juli besökte ett tiotal medlemmar och aktivister i Svenskarnas parti Fotevikens vikingamarknad.

Marknaden är en årlig tillställning där uppåt 500 vikingar kommer från hela norra Europa för att handla, bytesslå och leva sig in i våra förfäders kultur- vikingarnas kultur. SvP Malmö anordnade med anledning av detta en resa till vikingamarknaden för att ge våra medlemmar och aktivister en bättre inblick i våra förfäders liv.

Längst ner i det sydvästra hörnet av nuvarande Sverige ligger Fotevikens Museum. Till museet hör det s.k. Vikingareservatet, en unik plats för levande historia med den vikingatida staden som tema. Det 70.000 kvadratmeter stora området ligger på en historisk strandmark. Fotevikiens Museum grundades 1995 av Vellinge kommun och hade som uppgift att sätta fokus på Vellinges medeltida och maritima historia. Något som kom att växa och utvecklas i takt med att intresset för området och dess historia ökade med fler och fler fynd av bland annat sjunkna vikingaskepp i närområdet och ett ökande historiskt intresse från svenskar i gemen. I dag så driver man idag förutom ett museum en hel stad, en vikingavärld i miniatyr där historieberättarna är en del av omgivningarna samtidigt som de själva tar del av ett historiskt utövövande som är sällsynt på andra museum.

Vikingareservatet ligger på en mycket spännande historisk plats. På andra sidan Höllviken skymtar Skanör. Denna ort var från ca 1200 till ca 1500 med sin sillmarknad under augusti och september norra Europas största internationella mötesplats. Före Skanörmarknadens tid låg marknadsplatsen på den andra sidan av den stora viken, i området där Vikingareservatet nu ligger. Denna marknadsplats omtalas år 1134 men har säkert rötter mycket långt tillbaka i tiden.
På angränsande mark till Vikingareservatet låg förr en åker som kallades ”Lille Vi åker”. Ett ”Vi” var före kristendomens införande i Skåne ca 970 en helig plats. Här har funnits en helig offerlund eller ett hednatempel. Med Harald Blåtands erövring av Skåne infördes emellertid kristendomen. Offerplatsen har förstörts och i stället har kungen låtit bygga en träkyrka några hundra meter längre norrut. Foteviken blev samtidigt en trolig vinterhamn för den skånska krigsflottan. För att skydda denna lät kung Harald uppföra en närmare 300 meter lång stenbarriär under vattnet i mynningen ut mot Höllviken. Samtidigt byggde han en kungsgård och anlade troligtvis också den till Vikingareservatet angränsande bondbyn Lilla Hammar.

Vikingamarknaden i Fotevikens vikingareservat är en av Europas största marknader av dylikt slag. Marknaden har utvecklats och utökats under åren med över 700 vikingar och åtskilliga tusentals besökare under marknadens dagar förra året. Detta året hade arrangörerna valt att minska ner antalet vikingar och handelstält från 700 vikingar och över 100 vikingatält till en för arrangörerna mer hanterbar storlek på 500 vikingar och 50 talet tält. Intresset blir enligt arrangörerna större och större för varje år och de hoppas kunna utöka verksamheten i framtiden till ännu större dimensioner.

Svenskarnas partis besök lämnade ingen av våra aktivister oberörda utan alla uppskattade besöket. Såhär skriver en av deltagarna om besöket på vikingamarknaden:

”Det är ett strålande vackert väder som möter en, solen skiner och himmlen är blå med stänk av vita moln som långsamt flyter förbi, och så slås man av en tanke: Vi skall på vikingamarknad! Kan det bli bättre?
Redan vid ingången märker man att detta inte är ett alldagligt musebesök, doften av brända mandlar retar ens näsa och smaklökar och serveras av en kvinna iklädd vikingatida kläder. Hon ler och jag kan inte annat än att göra detsamma.

…

Att träda in på själva området är som att ta ett steg in i en svunnen tid. Med en hel by bestående av autentiska vikingatida hus och etniska svenskar och nordbor från övriga norra Europa på besök ger detta ett tydligt avbräck från den annars så förfallna moderna mångkulturella nation vi lever i idag. Leende svenskar som intresserat tar del av vårt historiska kulturarv, lintottar som lyckligt springer runt lekande kring ens fötter och vart man än vände sig såg man en del av det Sverige som inte längre finns kvar. Att komma direkt från Malmös misär, ghetton och känslan av att kvävas i ett svart hav av främlingar och sedan plötsligt knappt tjugo minuters bilfärd därifrån stå tillsammans med glada folkfränder och inte se en främling så lång ögat når… det är en känsla som ovilkårligen får en att ta ett djupare andetag och bara njuta av ögonblicket. Det kan låta banalt, men att gå från att vara en blivande minoritet som känner fientliga blickar vart man än vänder sig till att känna sig som en i mängden och mötas av leenden och vänlighet tillsammans med sitt eget folk… det är en känsla som är svårbeskrivlig för de som har turen att leva i en mer homogen närmiljö.

…

Vi går runt mellan tälten och kan inte se oss mätta på upplevelser, till höger går det förbi en grupp vikingar med yxorna och svärden vilande på sina axlar talandes om en tidigare strid under dagen, till vänster bearbetar en smed med van hand en spjutspets medan hammarens skall ringar ut mellan varje slag. Medan jag är överväldigad av nya intryck är han koncenterad med blicken fäst på den glödande metallen tills en kamrat klappar honom i ryggen och kommer med ett stop kallt öl. Vi går vidare och tjejerna i gruppen fastnar direkt vid första tältet där smyckessmederna lagt fram sina varor till beskådan, snirklande silversmiden pryder smycken och visar på hantverkarnas färdigheter. Vi går vidare efter en stund och går upp i ett stort trätorn, en kombinerad utkikspost och försvarsbastion från vilken vi kan se ut över viken och marknaden. Trots att det är marknadens sista dag och många vikingar och handelsresande redan lämnat viken ser man tält och kringvandrande besökare och vikingar vart man än vänder blicken.

…

Det är dags för en av dagens strider, vi hade oturen att missa en av de större men lyckligtvis så är dessa vikingar inte mycket mindre glada i att visa upp sina färdigheter än vad våra förfäder var misstänker jag medan ett trettiotalet vikingar som skall vara med i detta mindre slag gör sig redo för envigsstrid, en sorts turnering där vikingarna mäter sina färdigheter man mot man tills endast en vinnare står kvar. Det tar inte många sekunder innan man inser att de individer som ställer upp på dessa strider inte bara ser dem som lek, stridsglädje finns med när slagen börjar eka mot varandras sköldar och yxor och svärd försöker finna luckor i försvararens skydd i allt snabbare och våldsammare tempo. Inom kort har flera av deltagarna ”dödats” och ligger nu kvar på marken medan antalet kämpar snabbt krymper. Värmen och utmattningen tar ut sin rätt men ändå vill ingen ge sig. Slutligen finns det bara två kämpar kvar och de ger besökarna en kamp att beskåda som heter duga tills en av dem ”stupar” och segraren möter de hundratals åskådarnas applåder. Han är en ung svensk och medan svetten rinner och andetagen kommer stötvis kan man ändå se på honom att de blåmärken han fått under striden trots skydden, ringbrynja, hjälm och sköld, är märken han är stolt över. En sällsam syn. En stolt svensk. Ofrivilligt tänker jag att det finns ett stort behov av fler likt honom idag.”

SvP Malmö kommer att återkomma till Fotevikens Vikingamuseum och Vikingamarknad. Det finns helt klart mer att se och mer att uppleva av våra förfäders kultur. Ett litet led i att hjälpa till att bevara detta kulturarv gjordes även på platsen där våra aktivister donerade 900 kr till Fotevikens kulturförening som har hand om vikingareservatet.